Intervallträning?

Skulle inte tro det va!
Det blev 4,5 timmars slit och släp med mopeden på oplogade villagator, sedan hade förkylningen fått den sista knuffen och jag har både ont i halsen och förmodligen feber.
F*n.

Kravlade hem, läste sms från mamma med order om att inte träna idag, kröp ner i sängen och har i princip inte rört mig sedan dess.

Det enda kroppen vill är att sova, så det är väl bäst den får det då.
Ska känna efter i morgon bitti om jag orkar jobba, blir jag sämre än så här så går det helt klart inte.
Hade jag haft ett lugnt jobb där man vänder papper på ett skrivbord hela dagen var det väl en sak...
Men en liten skitig brevbärare som dessutom är dyngförkyld, well, det är ingen bra kombination. Släng in 300 kg moped, tung reklam, Biltemakataloger och oplogade villagator på det.

Låter som the highway to hell, om ni frågar mig.

Kanske blir en dag i sängen med en bok och fila på några arbetsansökningar i stället...

Godnatt!

Nej nej. Det är inte jag som är shoppingberoende, utan det är titeln på filmen jag var iväg och såg, på förhandsvisning idag.
Den var rolig på ett pinsamt sätt, om man säger så. :)
Se den!

Helgen var grym, jag fick förnyat förtroende att köra terrängbil och söndagen var minst lika intensiv som lördagen.
Vi hann; köra oplogad skjutfältsväg och terräng, köra ner en bil i diket och knuffa upp den, köra ner den IGEN på samma ställe (!!!) men då fick vi bärga den med bogserlina och en annan bil... (Det var INTE jag som körde i diket, vill jag tillägga!)
Lägga på kedjor, tappa kedjor, lägga på kedjor, ta av kedjor. Hm.
Roligt var det i alla fall...

Igår jobbade jag i vanlig ordning och det var tungt, tungt. Mopeden vägde bly i modden. Tur solen sken. En stund.
Hann med 30 000 steg och ett 75 minuter långt spinningpass på det.

:)

Idag var det dags för en miserabel dag igen, de duggar lite för tätt just nu.

Vårkänslorna från gårdagens solsken kom av sig direkt när klockan ringde kl 5.30 och jag konstaterade att det toksnöade ute igen. Blä.
Men men, på med löparstället och iväg. 6 km i blötsnöstorm. Hem och fixa matlådor, sen tog jag bilen till jobbet. Fick veta att jag inte alls skulle köra bil och ha det gött, utan ut på mopeddistrikt. Jag som inga överdragsbrallor hade. Kul OCH roligt. Tur det finns att låna... 

Första gatan tog över en timme, jag fastnade och kom inte loss, hur jag än gjorde. Var bara att lasta ur all last, 200 Biltemakataloger t.ex., knuffa, knuffa, dra, knuffa. Till slut kom tanten i huset ut och hjälpte mig och efter 20 minuter fick vi upp mopeden på så pass fast mark att jag kunde ta mig därifrån.

Häromdagen var det en insändare i lokaltidningen där en hyresgäst gnällde över att brevbärarna nu för tiden (bl.a.) inte orkar cykla längre.

Herregud!! Jag skulle ge ett kungarike för att få cykla i stället för att släpa runt på det där monstret i fyra timmar!

Kom in kl 14, helt slut i kroppen och döhungrig, in och käkade på en kvart, stressa med innesysslorna och sen ut på eftermiddagssväng. Fick gå hem kl 17, hem, byta om och iväg på bio. Efter bion in på gymmet och köra axlar och mage. Sen äntligen, äntligen hem.

Så nu sitter jag här och ska försöka ta mig i säng innan jag somnar vid skrivbordet. Känner mig lite smårisig, det skrapar i halsen och snorar lite, inte lovande alls. Jag som tänkte köra hårt på träningsfronten den här veckan. Hade tänkt mig intervallträning i morgon, vi får väl se.

Ska överleva fyra timmars släpande av moped i snöhögarna först.
Eftersom vi numera är för lata för att cykla. Humpf.

Och om det var någon som var intresserad så har våra elmopeder en tjänstevikt (dvs UTAN last, men med förare inräknad) på 230-285 kg.
Blir några kilo att släpa runt på...

Tänkte bara säga att man är lagom mosig i huvudet efter att ha haft teori-praktik-körning-diskussion mellan kl 8-21.30 Att man sen uppepå allt detta förväntas komma ihåg saker man, i mitt fall, lärde sig i juli 2005, ja, det gör inte det hela lättare...

Så nu; dusch, säng, sova. I morgon blir det samma race plus prov och uppkörning... Gaaahh.

Kram på er.

Kommer att spendera hela helgen i gröna kläder, förnyelse förarbevis TGB 11, 13, 20. (För er som inte vet hur en sån bil ser ut kan ni kika här.)

Jag tror det kommer att bli roligt, och roligt är något jag behöver just nu även om igår var en betydligt bättre dag än torsdagen.

Foto; Staffan Claesson - Tidningen Hemvärnet

...eller två.

Den här dagen har varit så dålig att jag saknar ord att beskriva den.
Helt otroligt.

Några smakprov;

- en av de andra anställda skrek och gapade och gav mig så mycket skit jag inte förtjänat att jag började gråta (efter 1,5 timme på jobbet, bra start).

- min ansökan till specialistofficer har inte gått vidare

- min dator har ett större elfel på moderkortet, vilket kommer kosta flera tusen att laga om inte leverantören går med på att låta mig göra reklamation trots att garantin gått ut.

Vilket jag ska ta reda på nu.

Håll gärna en tumme...

Dagens tankevurpa;

...vara bitter över att ha missat dagens spinningpass.

För att sedan inse att jag kan cykla hemma i vardagsrummet OCH se Navy CIS på tv samtidigt. Smart!

Dessutom kan jag cykla lite lugnare och akta min överansträngda och smärtande baksida lår. En win-win alltså.

Missade spinningen gjorde jag för att jag inte hade hjärta att gå, var och hälsade på min gammelmoster på sjukhuset. Hon blev så glad när jag kom, så... Det var viktigare än all spinning i världen just då.
Hon har ramlat och brutit armen.. :(

Annars? Ja, det händer väldigt lite. Jag ska jobba som arbetsledare onsdag, torsdag, med M, vi får hoppas att det inte blir favorit i repris från femte december när vi jobbade ihop sist. Det var en dag som kommer att gå till världshistorien som en av de allra sämsta.

Laddade med en bra dag idag, jobb med transportgruppen, ut och rasta stor bil i snön, det var iofs ingen höjdare att sladda runt i den, men det gick. In och byta till moped och sen ut igen. Trappspring, ovan, det trillade på rätt fint ändå.

Precis när jag klev innanför dörren hemma ringde mobilen, det var datordoktorn som har min dator. Natuuuurligtvis hann jag inte svara och naturligtvis hade han telefonsvararen på när jag ringde upp.
Abbans! Får ringa honom i morgon och få domen...

I morgon blir det till att kliva upp kl 4.30, gå till jobbet, jobb 6-14, träning, hem och sova middag, iväg en sväng och sen stupa i säng för att orka köra samma pass på torsdag.

Nu känner jag att jag inte har något vettigt att säga, så nu ska jag göra matlåda inför morgondagen och sen sätta mig på cykeln.

Hepp!

Mina nya kängor;


Meindl Performance.

Jag var nästan sugen att sova med dem på i natt. :)

Jahaja, så har en helg till gått.

Jag kom på att jag lovade redan förra söndagen att jag skulle berätta om helgen som gick då. Det har jag ju inte gjort än.
Så;

- Lördag morgon.  Tejpar foten ordentligt.
Hämtar M och vi rullar hem till chefen som är sjuk och har lämnat över ansvaret för gruppen i våra händer. Uj uj.
Hämtar radioprylar, rullar till gruppen och hämtar ut resten av utrustningen. Plockar fram terrängbilar, lastar, förbereder eskort.
Träffar resten av plutonen. Väldigt dålig uppslutning, kan det bero på att termometern visar - 18?!

Upp i bilarna, rullar ut, i höjd med bruket i Skutan får vi order att skicka upp KSP-skyttarna på taket och sen rullar vi in i Skutan (där folket gnuggar sig lätt förvirrat i ögonen när vi brakar in på parkeringen utanför Hemköp..).
Sen ska jag och M åka först och orientera. Vi kan väl säga så här; nu vet vi hur man lättast vänder en hel kolonn terrängbilar på riksvägen...

På väg in på skjutfältet blir det tumult, första bilen blir påskjutna och vi får ta en annan väg. Hm. Kommer fram till huset där vi ska lämna av personen vi eskorterar, där visar det sig finnas sprängladdningar. Hoppla.
Det löser sig så småningom och vi kan äntligen lämna vår VIP och rulla till förläggningsplatsen där vi kastar oss över maten (frystorkad mat, sällan har ris och basilikasås varit så gott).
Får sen order att vi ska patrullera vägarna runt fältet. Får en förare, vilket gör att jag som omväxling får åka på flaket. Att åka uppluckad på flaket i -18 är ingen höjdare kan jag konstatera. Brrr! Tur jag, innan vi åkte, kompletterade med ett ytterligare par sockar. :)

Efter att ha letat efter en väg i närmare 45 min inser vi att vägen, som stf plutC ritat ut på kartan, är ett krondike och ingen väg...
Hmmm! Men, GolfBravo bangar inte för lite terrängkörning, så vi hittar en annan väg som är blockerad av en låst bom. Men vi lurar ut bilen i snön bredvid bommen och sen pressar vi fram en tung och trött terrängbil på oplogad väg i flera kilometer. :)

Så kommer vi runt en kurva, och där dyker det upp en stridsutrustad man, som faller ihop mitt på vägen. Vad nu då? M pratar med chefen på radion som säger framåt, så vi urlastar och sen går vi i skydd bakom bilen, ska precis gå fram och ta oss förbi en vedstapel för att komma upp i sida då det smäller.
Bakhåll.
In i skydd igen, grabbarna koncentrerar sig på rökhandgranater, KSP:n smattrar från biltaket och jag försöker kontakta chefen på radion jag bär på ryggen, ingen kontakt. Jag får springa runt bilen och ta luren i hytten och prova med den, samtidigt som jag försöker att INTE andas in den giftiga röken från granaten som M lyckats kasta ett par meter framför bilen, i snön. :P
Plutonschefen gav i efterhand en ganska rolig imitation av hans och mitt samtal över radion, där jag, stressad till max, inte gjorde mig speciellt förstådd.. ;) "fråntredjeviärpåskjutnavid...öh..." - letar karta - "västerompunkt221kom!" - glömmer att släppa knappen en stund... ;)
Fienden drar sig bakåt och vi följer efter men de försvinner i bil och vi får order att återgå till basen.

Ramlar in i förläggningen, där det rests tält och eldas i kaminen, mysigt värre. Står infartspost, fixar fotogenlyktor och bär in min packning i tältet. Sen bär det av igen. Vi ska smyga till en punkt, först framrycker vi i bil, sedan till fots genom skogen. Laddar mentalt, plockar av mig radion och sen ger vi oss iväg. Lastar av tyst, tyst och tar oss fram mot skogen där vi ska smyga in. Precis innan vi ska gå in i skogen ser vi billyktor på håll. Panik! Snabbt ska vi in i skogen, jag fastnar med foten i snödrivan, gör magplask över snön, landar på rygg i diket och törs inte röra mig. :)
Bilen tar som tur är en annan väg och grabbarna fnissar åt mig där jag ligger i diket. :)

Upp och iväg, vi smyger fram som fyra indianer (nåja) men inser snart att vi inte bara tagit oss i närheten av punkten vi ska spana på, utan mer eller mindre står MITT i punkten. Oj! Lätt hänt när det är mörkt och allting ser likadant ut i snön. Så vi drar oss bakåt, lägger oss under några granar och spanar.
Det tar bara ett par minuter så är det fientlig aktivitet på punkten, vilket de viskar till mig som inte vågar röra mig, men som ligger med ryggen mot punkten och täcker bakåt. Lite läskigt att inte veta om de närmar sig..
Sen drar vi oss tillbaka till vägen, ringer efter hämtning och får veta att det är bråååttom, så vi kastar oss in i bilen, tillbaka till bas och hinner bara göra en touch-and-go, drar ut med resten av plutonen för att göra plutonsanfall mot vägen vi nyss lämnat.
Hela plutonen smyger ut i snön, lägger sig på linje på en höjd ovanför en väg och väntar.
Efter en stund kommer det en bil och på given signal brakar det av ett samtidigt eldöppnande från hela plutonen.. Vi får moteld men kämpar på och får sen order att dra oss bakåt.
När vi rullar in på bas är klockan halv elva och vi har fortfarande inte ätit middag, är hungriga, trötta och snöiga från topp till tå.

Jag satt eldvakt i tältet mellan 23 och 00, sen försökte jag sova så gott det går. Lite stökigt med folk som ska upp, ut, ska sitta vakt, ska gå och lägga sig, ojämt underlag och prylar överallt.

- Söndag
Upp, äta frukost tillsammans i tältet, myser lite innan vi sätter full fart, river förläggning och börjar packa bilarna.
Får förutsättningarna för dagens anfall, upp i bilarna och iväg. Vi pulsar genom skogen en lång bit innan vi kommer fram till platsen där fienden har sin bas. Hamnar i eldstrid, kutar i snöhögarna så det yr om oss.
Kommer tillbaka till bilarna som snögubbar.
Ilastar igen, vi gör ett kort stopp för att jag ska kunna dra av mig lite kläder och stridsutrustning innan jag ska köra hem.
Tillbaka på gruppen lastar vi ur allt, hänger upp allt på tork, vårdar vapen, äter middag och sen rullar vi hem.

Kanonhelg som ni hör!

Den här helgen var lite lugnare.
Jag har varit i Stockholm, har fått tag i bra kängor, träffat J, varit på hans spinningpass, ätit formidabel lax i Sickla och varit på bio, "Män som hatar kvinnor". Den var lika rå och brutal som boken. Men väldigt bra!
Skolådan rullade inte in på parkeringen här hemma förrän kl 01.30 :) Hann även med ett stopp i Barkarby på förmiddagen och uppdaterade lite på träningsklädsfronten inför Abisko.

Idag har jag provgått mina kängor i 2½ timme, det gick jättebra. Nu myser jag mest runt i mjukisbyxor och plockar lite inför veckan, lägger träningsschema och planerar matlådor.
Sov över starten i Vasaloppet men hann hem till målgången. :)

Nä, dags för mellanmål, sen ska jag ta itu med tvätten.

Kram på er.

Jag har en massa bilder jag vill visa, men kan inte ladda ur dem i gamla datorn, så ni får vänta. Det kommer bildkavalkad snart!!