Varnar härmed för två dagars tystnad.
Jag ska iväg och vara sergeant för sista gången, åtminstone för den här svängen.
First class sgt. K. Sista natten med gänget, återträff på Väddö skjutfält.

Tåget går kl halv sju i morgon bitti, okristligt tidigt men det är det värt, för när jag kliver av är det bara tjugo minuter kvar tills jag får träffa Lisa, för första gången sen i slutet av oktober...

Ja, ni har väl sett att jag ändra lite färg och titel här. Jag är ju inte liten skitig brevbärare längre.

I morgon är jag sgt K, på lördag är jag lillasystern-som-bara-åker-bort och på söndag är jag den förvirrade nybörjaren...

Vet ni, jag tror boken vände blad och historien tog ny fart.
Jag gillar det här kapitlet bättre.
Ingen hjärtesorg, ingen svartsjuka, ingen trasig fot, ingen ledsen bil, inga nattliga sms, inga minspel i webcam, inga pannkaksrecept, ingen längtan, ingen trötthet och inga idioter på den här sidan.

Bara glädje, förväntningar, förhoppningar, fokus, träning, livet och en himla massa tok.
Lycka!

Vi hörs på fredag kväll.

Over and out.
/Sgt.