Dagens...

...minus: fy, vilken sjukt jobbig huvudvärk jag har idag. Ugh, ugh. Två amerikanska iprenlookalikes senare så har det åtminstone slutat blixtra framför ögonen. Gött.
...plus: lönen! Och vilken lön sen! Kära skattebetalare, jag gillar er!
...bonus: att chefen lovat bjuda på kebab ikväll, jag tror det var som tack för städningen. Det är jag fanken värd.. :)

...knasigaste: att min uniform i morgon ska sitta på en civilanställd svensks fru, för att ta ett kort till en kalender. Att det är frun och inte jag som är på bilden beror på att jag "inte ser tillräckligt svensk ut." - Dagens bästa citat?

Jag har fått höra från två helt olika personer i dag att det är en katastrof att en svensk blondin väljer att färga håret svart (nåja, det är bara mörkbrunt, men ändå). Pfft!
De skulle ju behöva se hur jag ser ut i mitt råttfärgade hår så skulle de genast förstå...

Nä, nu ska jag vila ögonen en stund innan det är dags för kvällens körningar.

När jag nyss klev innan för dörren höjde fransyskan på ögonbrynen, tittade på klockan och sa "redan?!".
Säger kanske en del om när jag brukar ramla hem från jobbet... :)
Men idag har jag protokollsskrivande på svenska på agendan och då får jag vackert använda min egen dator.

Att sluta tidigt har sina fördelar, det betyder att jag kan spendera en hel timme på spinningcykeln med Hamilton, en halvtimme i gymmet och ändå hinna duscha innan kvällens möte. Whehoo!

I övrigt har jag kört en storstädning som till och med mamma skulle bli stolt över idag. Vi har bytt admin, och den förra (och MÅNGA före honom!) älskar tydligen att spara på papper och gammalt rassel typ cd-skivor med presentationer från år 2003. Den nya adminen är dock som mig, för även om jag privat har en salig röra på mina papper så vill jag ha ordning när jag ska jobba. Jag vill veta vart jag har sakerna och jag vill kunna få en överblick över saker och ting.
Så jag har slängt. Kört i tuggen, slängt, tuggat, slängt, skrattat, tuggat, skrattat lite till. Hittat inte mindre än tre förstahjälpenlådor. Roligt med dessa är att de utöver plåster och gasbinda innehöll näsdukar, hydrokortisonsalva och japanskt lipgloss med citronsmak. Hm?!

Har slängt en miljon inaktuella papper, ungefär lika många pennor som torkat ihop, jag har sorterat, märkt upp lådor och hyllor, sorterat lite till och till slut kom dansken in, tittade på mig, alla mina lådor och prylar i raka rader och sa "Jag ser att vi har fått en kvinna till sektionen. ÄNTLIGEN!" =)

Tre sopsäckar skräp, nästan lika mycket i tuggen och en ordning som förhoppningsvis håller i sig ett tag.. Plötsligt har vi ett GOLV också, som inte är förvaringsplats för kopieringspapper (som nu ligger på märkt hylla i märkt skåp i stället) eller för vattenflaskor (som numera står i ett annat skåp).

Nä, nu ska jag cykla. :)

Kram!

Jag lovade bot och bättring. Här är i alla fall det ena.

Vad har hänt i livet kanske ni undrar, varför var veckan galen och lördagen hysterisk? Det har hänt massor, och då menar jag.. Massor!
Problemet är ju dock det vanliga, jag kan inte berätta. Även om jag vill så.. Kan jag inte.
Chefen kom tillbaka från sin leave i torsdags men jag har icke varit arbetslös ändå, för jag har bl.a gjort månadsöversyn på båda mina bilar (jag har numera två. Hur nu det gick till.) samt gjort allt som jag inte hunnit tidigare, till exempel slängt ut den äckliga heltäckande mattan på mitt rum samt ägnat två TIMMAR åt att skura golvet! Det var nämligen svart under  mattan. Uuuh! Plus en massa tejp som varit för att hålla fast mattan. Jag bar som tur var overall och handskar kan jag säga..

Nu bor jag här;

Min "Wall of fame"  

  
Två kort jag fått. (Jag ÄLSKAR att få post. Hint, hint!!)
Det högra med Mirandanallen på har jag fått av Lisa tillsammans med en chokladkaka som dessvärre inte finns kvar längre... Men god var den! Marabou Vinter tror jag den hette. Mmm.. :)

Och dalahästen har jag fått av mamma. Passar bra med lite svensk känsla. :)

Jag har kortet och boken jag fick av fru From bredvid sängen och det läser jag när jag behöver lite uppmuntran. :)

Andra saker som hänt;
- när jag var på svenska campen och vårdade fordon var jag in på PX:et och snokade runt lite och när jag skulle gå frågade kassörskan om hon fick ställa en dum fråga, vilket hon så klart fick. Jo, det var så att grabbarna i köket (som satt utanför och fikade när jag gick in) hade slagit vad om hurvida jag hade varit nere

förrut eller ej. Så nu ville de (och hon också) veta vilket som var rätt. :)

- när jag var nere i cafeterian för att köpa kaffe åt en kollega häromdagen så sa frisören som har sin salong vägg i vägg "YOU! Come here! I fix!" och sen blev jag nedtryckt i en stol och kom ut fem minuter senare med en något kortare och mer trafiksäker lugg, jag ser numera vart jag kör.. Två euro kostade det, dvs. ca 22:-

- spinningen gick över förväntan. Jätteskoj var det! Tio deltagare av tolv möjliga, för att vara första gången får man vara nöjd!

- har varit på rapport på svenska campen, i vanliga fall skickar man sin "senior", alltså den högste svensken, men när han inte kunde så valde han att skicka "junior", dvs mig. Det var ovanligt, men roligt. :)

- har pratat med högsta chefen, alltså KFORs Commander. Vi hade ett möte på min avdelning som han deltog i och då ifrågasatte han varför inte jag fick någon stol att sitta på. :) :) Efter mötet vände han sig om och sa, "tänk om du fått stå på knä på golvet hela mötet, då hade du behövt en sjukgymnast nu." Snällt va?

- sprungit runt på högkvarteret i vänstervarv och jagat folk, papper, skrivare, uppgifter, bläck, stämpeldynor, öl, smörgåsar, bil, nycklar, majorer...
Råkat hamna hos generalen himself när assistenten gick bet på att hjälpa mig med en uppgift och generalen sa "Ah, det är gott om tid. Du har en hel kvart på dig". Aaaaah!! Stressa, stressa, stressa.

Det slutade med att den tyska vakten sa åt mig på skarpen att jag faktiskt inte FÅR springa i korridorerna på det där sättet! ;)

I morse klev jag upp kl. 5.30 och drog på mig kläder och packning så försiktigt jag kunde för att inte väcka fransyskan.
Klockan 6:15 hämtade jag upp tre kollegor till en av de andra svenskarna och drog iväg. Dimman låg tung över vägen men vi kom fram i god tid. Vi checkade in oss och åt frukost och sen bar det av.

Nollgradigt i starten

25,2 km senare var vi i mål, 4 timmar och 45 minuter tog det och då var det väldigt, väldigt mycket brant uppför.

Faktiskt fick jag inga skavsår eller andra men, dock har jag fortfarande känningar i mitt dumma muskelfäste på höften/baksida lår och det gjorde inte ont uppför (tack och lov) men nerför däremot... 

Fast, dagens bästa kommentar var ändå när jag kom hem och fransyskan låg på sängen och tog sig en tupplur. Hon var så trött, så trött.
Hon hade ju fått spendera hela tre timmar på restaurang med sin chef på lunchen..!

Oboy. Själv har jag gått 2,5 mil och är inte speciellt trött, mer än i axlarna efter den tolv kilo tunga packningen. ;)

Alla är vi ju olika!

Hej hej hallå.

Jag vet att jag är sämst i världen på att uppdatera just nu. Jag ska skärpa mig.

Dock inte just nu. För idag är jag tröttare än tröttast efter en helt hysterisk vecka som avslutades med en galen lördag där jag ramlade hem från jobbet kl 21 efter att ha sprungit i korridorerna, slitit papper ur händerna på segstartade överstelöjtnanter och smattrat på tangentbordet som aldrig förr.

Så nu måste jag sova. För i morgon väntar en liten promenad.

2,5 mil...

Godnatt!

Här kommer lite fler bilder!

Min utsikt en hel förmiddag, en regnig dag i Zubin Potok

Utsikt mellan gränsövergången Dog 31 och Zubin Potok, strax innan jag fick vatten i hela linsen och inte kunde ta fler bilder för att det regnade så hemskt. :P

På andra sidan skylten - Serbien

Pristina och Hotel Victory idag på eftermiddagen

    
På väg hem från flygplatsen idag på eftermiddagen

Solnedgång sedd från flygplatsen.

Nu - sova. Godnatt!

Just ja;

Brandbilen med båda däcken djupt nere i avrinningskanalen...

Ungerskt fältkök - Gulasch. Gott, men varmt..

Har man tråkigt kan man alltid leka med Photoshop;

Den helgen gick galet fort! Kan inte säga att jag fick speciellt mycket vettigt gjort heller, mer än att jag fixade en del skoluppgifter som blivit hängande i luften och det känns bra att vara tillbaka på banan.

I lördags var jag på hejdåkalas för de ungrare som är på väg hem, de bjöd på gulasch som de lagat på sitt stora fältkök och det var väldigt mycket folk. Roligt att träffa människor utanför kontoret. Lite mindre spänt så.
Efter det hann jag prata i telefon en stund innan det var dags för nästa party, det var danskarna som höll i trådarna och det var välbesökt kan jag lova. Massor av folk! Jag skulle bara titta in och säga hej, men nejdå, jag blev kvar i tre timmar.. :) De hade liveband och det var dans, så jag kom hem ganska trött där vid tolvsnåret.
Det roligaste var när jag stod och lyssnade på musiken och mina "slemmiga italienare" (ja, förlåt, men de ÄR slemmiga. Och italienare! Och 20-25 år äldre än mig. Och de brukar försöka bjuda över mig på en drink jämt när jag träffar dem.) anföll, ja, åtminstone känns det som det när de kommer fem pers på en gång och ska flörta. Huuu... Ja, i alla fall. De anföll och jag försökte vara artig med avvisande, men det hade ganska klen effekt. Då tar någon mig i handen och drar in mig i röran på dansgolvet och när jag tittar efter så är det en för mig helt okänd amerikansk militärpolis, som ber om ursäkt och säger "det såg verkligen ut som om du behövde bli räddad!". Och det var ju helt sant.. :)

Så jag hamnade i ett gäng med honom och några andra och sen dansade vi. Och dansade. Och dansade. :) Det var jättekul att få komma ut och dansa.
Militärpolisen eskorterade mig sedan hela vägen till dörren så att inte italienarna skulle få för sig något. ;)

Väl hemma fick jag smyga in för att inte väcka C, som redan sov.

Igår var jag ledig så när som på en transport och ett annat hejdåkalas, så då fick jag en del skolarbete gjort. Skönt.

Det var val igår och alla var på tå utifall det skulle hända något, men icke. Dagens största snackis var i stället brandkåren på campen som lyckades köra ner och fastna med en av sina bilar i en avrinningskanal utanför matsalen. Det tog halva dagen innan de fått hit en kranbil och kunde få upp den. :)

Naturligtvis med stor publik.

Idag har jag inte gjort så många knop, är helt vansinnigt trött eftersom det igår kväll och i natt var fyrverkerier och happy shooting som dånade över stan och det gav inte mycket sömn precis.

Ska förbereda mig för kvällen då jag ska hålla spinningpass för första gången - den här missionen alltså.

Bygger ihop ett nytt pass, tänkte först köra ett av de gamla, men nä, jag bygger ihop ett nytt. De jag ska leda var inte här när jag körde sist, så de har inte hört de gamla passen, men jag är ju rätt less på dem.. ;)

Nä, nu ska jag jobba lite och sen käka lunch och bränna ut skivan till spinningen och sticka iväg.

Ser fram emot det här! :)

Vi hörs!

Så har jag hittat fransyskan och fått nytt boende. Vi har flyttat ett hus närmare matsalen och ett rum åt höger (korridorerna ser likadana ut i övrigt), annars är allt som vanligt. Den nya corimecen, plåtlådan alltså, är dock i betydligt sämre och skitigare skick än den förra. Ligger bl.a en rätt läbbig matta på golvet som jag ska slita ut i helgen och sen ska här skuras.

Har dock flyttat över alla mina saker och även kånkat lite möbler fram och tillbaka. Byt kass stol mot den hela jag hade osv. Det är ändå ingen som ska bo där eftersom det är målning på gång.

Är tillbaka på jobbet också, vilket känns skönt. Jag hade lagt en lapp på bordet sista kvällen innan jag åkte hem där det stod "Gentlemen, have a nice week and I'll se you next Friday! /Lina" och nu låg den på mitt bord när jag kom tillbaka "We will, but we MISS YOU!! /The Boys" Haha. Dom är bra roliga ibland. De jublade till och med när de såg mig i morse. Jösses. Har bristen på kvinnor i branchen verkligen tagit dem så hårt? :)

Har träffat min nya kollega och det verkar vara en rolig herre. BRA. Det behövs...
I övrigt har jag fått en ny titel idag då jag plötsligt blev presenterad som assistent till assistenten, öh, lite förvirrat där ett tag innan vi fick det utklarat att vi faktiskt är assistent åt varsin chef, och bara för att jag är 22 år yngre än den andra assistenten betyder det inte att jag är hans hjälpreda.. :P

Nu ska jag slänga på mig träningskläder och avsluta det konditionspass jag fick avbryta i morse efter att ha fått helt galet ont i mitt trassliga muskelfäste på baksida lår. Det var en hoppande och linkande korpral som kravlade hem. Men stretch, en väldigt varm dusch och liniment har förhoppningsvis gett resultat.

Dessutom strejkar det sällan när jag cyklar. Så cykel får det bli och sen styrketräning, som jag längat efter hela leaven.

Fick dock uppsöka sjukhuset här av en helt annan anledning idag dock, skar mig i fingret under flyttandet så blodvite uppstod. Kunde inte hitta några plåster så jag fick helt enkelt titta in på sjukan och en snäll tysk sköterska plåstrade om mig. Det var nog hennes enklaste arbete idag.. :)

Bäst att sätta fart nu då. För ikväll åker finskjortan på och sen bär det av till svenska campen för att försöka vinna ära och berömmelse på quizet. :)