Fick höra följande idag;

"Jag stör mig på att du gör så stor sak av det, när du redan varit med om det en gång".

Jepp. Stör dig allt du vill. Det här ÄR en stor sak för mig.

En jättestor sak.

Så det så.

Vilken dag!

Vaknade i gästsängen i hembyn i morse, fick stadig frukost "vem vet när du kan äta igen!" och drog sen med mamma till hennes jobb för att få min visdomstand urdragen.

Väl där fick mamma, som egentligen var ledig, ta av sig kappan och lägga bedövning på sin inte allt för kaxiga dotter. Det ska nämligen göras på ett speciellt sätt för att jag ska våga vara med. Prinsessbedövning kallas det visst i tandläkarkretsar. (Enkelt egentligen; man lägger bedövningssalva innan man sätter sprutan.)
När det var klart kom tandläkaren in och sa "det här tar tio sekunder" och det gjorde det nästan också.

Tjillevipp så hade jag tandskrället i näven och en bomullstuss i munnen och fick en klapp på axeln. Hm.

Då började jag skratta hysteriskt, va fan är det egentligen jag är rädd för? Ingenting kände jag..!

Världens bästa mamma och världens bästa Håkan. Bättre än så blir det inte.

Men sen kom jag hem, fick meddelande på telefonsvararen att min resa är bokad men än var inte pappren klara, men så ringde jag och se där, nu var alla papper klara! Så nu åker jag snart, det är liksom klart.
Gulp! Nu blev det liiiite bråttom här... Packa&fixa&säga hejdå&åka.

Så hörs vi inte på ett tag så vet ni var jag är. I närheten av en stor svart väska, antagligen.

Nej men hallå. Ösregn, det var inte med i min plan. Hm...

Laddade precis ur mobilen, bjuder på följande från veckan som gick:

Fordonsutbildning

"Här ska ni upp!" - sa löjtnanten

J är ute och rekar, själv ser jag visst mest skeptisk ut.

 Kaptenerna tittar på resultatet av vår framfart. (Vi fastnade med bakaxeln på den stora stenen i mitten efter att ha försökt ta den med bakhjulet men pga. leran halkat av. Stenarna i framkant la vi under framhjulet för att höja bilen. Det gick bra till slut, men vi fastnade på exakt samma ställe igen på nästa varv, framdiffen funkade inte så bilen orkade inte upp utan kasade i sida och gled av med bakhjulen.)

Skolådans nya bästis! En lednyckel storlek 10 mm.. ;)

Packning, blev en del innan det var klart (tre bärsäckar, en p-påse)

Det tar sig det här. Har nu slängt alla blommor som varit på balkongen och samlat ihop allt som ska plockas in därifrån. (Dåligt samvete nr 2) Ska gå upp på vinden och hämta en kartong att förvara krukor och balkonglådor i, packa den, bära tillbaka den till vinden och ta med mig lite av det som står på vinden som ska kastas ner. Ska till återvinningscentralen med blomskräp, vindskräp och lite trasiga elprylar jag städat ur hallskåpen. (Dåligt samvete nr 3).

Ska leta efter en kartong till mina sommarkläder när jag ändå är på vinden, städade ur dem ur garderoben men de ligger i en stor hög nu. Hm. Plus alla delar i min blå uniform, som också ligger på golvet, de behöver också en kartong att vila i ett tag. För gott?

Eftermiddagen ska spenderas med skallen över diverse skolböcker, ska titta på föreläsningar på datorn och fixa ett prov. Måste även stryka kopiösa mängder tvätt innan jag och Skolådan packar ihop och drar hem till byn. Ska ladda för tandläkarbesök med tillhörande urdragning av visdomstand i morgon. UUUHUU!
Jag lider ju av tandläkarskräck, eller, det är väl mest så att jag har norra Europas lägsta smärttröskel, så jag är rädd att det ska göra ont. Jag är allt lite rädd för tandläkaren också, trots att jag känt honom hela mitt liv. Kan ha att göra med att han när jag var liten alltid sa "jag ska bara känna lite.." och sen gick man därifrån med den tidigare måttligt lösa tanden i näven. Bara känna. Jo, pyttsan. :)

Är trött idag, blev en krogvända med två av syrrorna igår. Det höll på att gå illa, fick panikskriva lite på vårt grupparbete som skulle in idag så jag blev sen, så klart, men efter vissa påstötningar per SMS från syster L slet jag mig tillslut och cyklade upp på Söder. Väl där fick jag ett glas Sprit(e) i näven ;) och hängde i soffan för att se slutet av vad som verkar ha varit en katastrofmatch i fotboll.

Hann springa på grannarna på syrrans loftgång och krama hejdå också, de är lite oroliga för mig nu när jag ska iväg igen, men jag har lovat att höra av mig och tala om hur det går. :) De är så söta.

Fler som är oroliga har jag förstått, men jag fick ett storslaget erbjudande om att ta med mig en vakthund ner. Det var ju jättesnällt, synd bara att hunden i fråga trots sitt kaxiga namn (Rocky) är ungefär ett å ett halvt äpple hög... :P Men tack, omtanken värmde.. ;)

Ner på stan bar det av, vi dansade runt på HB, jag blev trött, systrarna blev trötta och vi tog oss hemåt. Jag på cykel, tur jag varit förutseende nog att ta med mig både extratröja och tjockvantar för huu va kallt det var.

Kom hem stelfrusen som en pinne och kröp ner under mitt härliga duntäcke. :)

Det är en av de materiella tingen jag kommer att sakna mest; duntäcket. Mitt stora, fluffiga duntäcke. :/

Nä, nu måste jag sätta fart om jag ska kunna checka av samvete två och tre på listan.

Yes, har äntligen, äntligen tagit tag i det här med att städa garderoben.

Det var...väldigt välbehövligt, kan man säga.
Just nu jobbar jag på att städa ur lådorna i byrån så att jag får ner mer saker där också. :)

I övrigt ska jag kamma luggen och dra på partaj ikväll. Känner att jag behöver komma ut, ha kul, dansa som en dåre och vara glad.

Tappade en vänskap idag igen. Illa. Det har varit vass kommentar efter vass kommentar och nu orkade jag inte längre. Jag vet inte vad jag gjort henne, men något är det som gör att hon stör sig på allt jag säger och allt jag skriver. Känns ledsamt, för hon var ändå en av de personerna jag uppskattade mest av allt på förra missionen.
Tråkigt, men vänskap för mig är något helt annat än det här, så jag valde att avsluta kontakten. :(

Nu; fixa det sista i sovrummet, ut en sväng, käka thaiwok, duscha och sminka och fixa och dona och sen krooogen.
Hell yeah.

Har skickat ett mycket sakligt men argt mail om min situation till mannen som rekryterade mig.

Det här är f*n inte okej. Det ska inte vara så här, man får inte behandla människor på det här viset.

Punkt.

Så nu när det är avklarat och jag ändå inget kan göra förrän på måndag morgon tänker jag släppa det och försöka mig på att fixa lite här hemma. Dock kan jag ju säga att jag är måttligt motiverad när jag inte ens vet om/när jag verkligen åker. :/

Måste springa av mig lite ilska först tror jag, så jag blir snäll igen.

Mhm, så får det bli.

"Nån gång efter midnatt
Blev jag din bäste vän
Och jag var aldrig säkrare än så
Nån gång igen

Nu är jag
Alldeles söder om ingenstans..."

En väldigt rolig innebandyträning full av sprallig energi, ett jättelångt terapisamtal med världens bästa A som spontanslängde sig i bilen och kom, glass, film och soffhäng och jag är som en ny människa.

Och en chef som meddelade att jag skulle sluta stressa upp mig.
Landet ligger kvar tills jag kommer.

Tur!