Vänder livet riktigt fort och ibland, om man har tur, för det bra saker med sig.

Jag längtar inte hem fullt lika mycket längre. Det vänder så sakterliga. Igen.
Kanske härdar jag två veckor utan hemlängtan, kanske inte.
Ni märker.

Idag har jag varit ute och åkt skidor - jag som sa att jag aldrig mer skulle stå på ett par längdskidor - på träsket, druckit varm choklad och ätit ostsmörgås. Jag har även insett att jag har ont i huvudet, ont i halsen, ont i nacken, grav träningsvärk från gårdagens ursinniga urladdning på gymmet och dessutom feber, som en bonus.
Det blev multivitaminjuice, brus-c-vitamin, en Ipren och god middag, sen är jag slut som artist och ska tippa mig i säng.

Jag har för övrigt VÄRLDENS bästa systrar!!
- H, som i ett spontant infall igår när allt var bedrövligt skickade hela "Anne på Grönkulla" på DVD samt hela första säsongen av "Fame". Samt barnens portabla DVD-spelare. Hallå ja, nu kan man ligga i sängen och titta på film!

- och U, som med sin snillrika idé ("Du har väl ett pass hemma?") kan hämta ut mina paket som mitt bud på Posten då hon kan visa min legitimation. Jag slapp alltså posta körkortet och leva legitimationslös en vecka. Bra!!

Och just ja. Det ena paketet innehåller min dator. Whhhoooho! Utan att de kommit med kostnadsförslag, sååå... Har vi tur gick det på garantin trots allt. Håll en tumme för det, och för fröken J som har tenta i morgon.

Tills vi hörs igen - over and out från Lappträsk.