Ja, vad säger man. En galen lördag är äntligen slut.
Alla lördagar är så här, jag vet det, men ändå så känns just den här lördagen jobbigare. Hade storslagna planer för eftermiddagen och kvällen eftersom det var medaljutdelning med tillhörande finmiddag på svenska campen idag, men det blev inte riktigt som det var tänkt.

Det blev 4 timmars tråcklande med 40 sidor Powerpoint i stället.
Helt i onödan, visade det sig, så att jag fick börja om från början.

Och jag försöker verkligen, men det är jättesvårt att inte vara lite ledsen över det.
Det låter så dumt när man säger det, men så är det. Det hade varit så kul att få vara med, att få sitta i matsalen med alla och känna att man hör till, att snacka lite skit, skratta och hänga en stund i mässen och sova ut i sommarstugan i natt. Inte sitta ensam i mörkret här och känna sig just det. Ensam alltså.

Dessutom början veckans stress, resande och sömnbrist komma ikapp mig, vilket också har med saken att göra. Så nu kryper jag ner i sängen och laddar för i morgon.

Då jag ska skriva klart tre inlämningsuppgifter till skolan, köra spinning, jobba och förhoppningsvis hinna styrketräna det jag missat när jag var ute och reste.

Och sen är det måndag igen.

...är allt mitt internet klarar av just nu.

Men den är å andra sidan ganska bra. :)

Solnedgång, planet på väg ner i Budapest.  

Är hemma i min Corimec igen efter två galna dagar.

Eller vad sägs om 5 olika plan, 5 olika flygplatser, 4 olika länder och 3 olika flygbolag på exakt 48 timmar? Plus att vi har hunnit sova två nätter på ett och samma hotell och faktiskt jobbat en hel dag också?

Det är en galen värld och jag är mitt i den..

Nu måste jag jobba. Bilder och berättelser kommer!

Ja, Carro, det är i motvind draken lyfter. Och SOM den lyfter!
Mindre än 24 timmar senare har jag inte mindre än sju scannade och klara betyg i min mailbox!

Syster hittade trots min katastrofröra på alla mina betyg;
- Gymnasiebetyg
- TFU-betyg
- Grundkurs personbil
- Grundkurs terrängbil
- Vitsord från värnplikt
- Vitsord från förra svängen i Kosovo.

Och jag har på egen hand lyckats plocka fram mitt nuvarande, preliminära betyg.

Dokumenten tog sig via en vän som sprang upp på jobbet efter arbetstid, in i scannern och till min inbox, mitt eget åkte jag till svenska campen och fick hjälp av fröken T att scanna.

Tack, ni är bäst!
Nu ska jag bara skicka in ansökan också.

Spänn fast säkerhetsbältet liksom, nu flyger vi!

"Du skall bifoga dina gymnasiebetyg, värnpliktsbetyg och betyg från utlandstjänst i ansökan. Se till att du har ditt betyg tillgängligt i pdf-format innan du ansöker."

- var är jag: i Kosovo
- var är mina papper: hemma, någonstans i mitt papperskaos...
- när går ansökningstiden ut: på fredag.

Som tur är har jag världens snällaste syster som ska ge sig i kast med att leta på sin lediga dag i morgon.. Jag älskar dej!

Det är söndag, jag är ledig, jag fick nästan sova ut i natt, det var rätt okej mat i matsalen, jag har precis varit på svenska campen och kört spinning med fyra roliga deltagare som verkligen bjöd på sig själva, jag har kört rally på vägen hem och om en timme är det julgransplundring med tillhörande kraschning av pepparkakshuset.
Jag har det för bra!

Ikväll står för övrigt en massa pappersjobb på agendan, jag måste få iväg tre ansökningar, göra klart ett skolarbete och börja på nästa.

I veckan är det lite hyschhysch på gång, som jag inte kan berätta om nu, men väl sen när det är över. :) Hihi!! :D

Livet rullar igen!

Jag glömde det viktigaste!

9 janari är helt klart den GRATTIStätaste dagen på året ju!

GRATTIS således till;
- Flisan, mitt kära gudbarn som fyller år idag!
- Fröken P, som också fyller år idag (dock något fler år än Flisan va?) :)

...och till världens bästa pappa som inte fyller år (inte än, men snart,snart!) men däremot har namnsdag..! Som han delar med ingen mindre än favoritfarbrorn. Så grattis till er också. :)

Lördag - veckans mest galna dag, arbetsmässigt.
Snabba kast och de mest udda arbetsuppgifter, kan man säga.

Började dagen med en transport, pappersarbete, få signaturer av rätt personer på rätt blankett, rätt ifylld, phu, till kassachefen och gjort upp om kvitton och pengar, hämtat sopsäckar, tvättat bilen, fått skäll för att jag transporterat diesel i bilen, tillbaka till jobbet, supersnabbprintat femton exemplar av alla dokument på min närmsta färgskrivare (två trappor ner, i andra änden av huset?!), print-häfta-sortera, print-häfta-sortera, preparerat en lokal inför möte (två olika sorters vatten per person, pappmuggar, glas åt chefen, namnskyltar vart alla ska sitta, alla papper i ordning, datorn igång, presentationen fungerar, på med TV-skärmen....), haft möte, rättat alla dokument och mailat ut, väntat på feedback, rättat en del annat, fixat lite pappersjobb, laddat för nästa vecka, skapat ett mail och skickat ut till sisodär 50 pers, med dokument som ska ut till heeela KFOR, svettigt, kastat mig i bilen, kört ny transport, suttit i bilen på en camp och väntat två timmar (med en superbra bok, så det var lugnt) och sen kört en total fuling på vägen hem, när vi skulle ut från campen kom högste chefen för KFOR precis och skulle ut, med blåljusen på, vi hade bråttom så då hakade jag helt sonika på dem. Hela vägen hem. Rally, rally! :) Vi slog nytt rekord från den campen och hem... :) Min chef bara skrattade.

Dagens roligaste citat kom från portugisen jag jobbar med, när jag ställt ut alla namnskyltar inför mötet och lämnat en plats utan, så förklarar jag att han inte behöver oroa sig, vi har en sen anmälan och att jag tryckt ny skylt som ligger i laminatormaskinen varvid han tittar tyst på mig en stund och sen spricker upp i ett stort leende och säger;

"I don't worry, and I don't ask! I work with miss March! I know she is in control!" 

Det är jag inte. Men som chefen säger; If you can't make it - fake it! 

Jag vet inte vad f...n jag håller på med ungefär 75% av tiden, men det löser sig alltid... :)