Oh, jag vet att jag varit dålig på att uppdatera på sistone, men det beror till största delen på tekniska problem, tillgången till Internet har inte fungerat som jag tänkt mig. Fel på inloggningsuppgifter, ett nätverk som hela tiden kopplar ner och på jobbet har vi inget tangentbord med å, ä, ö, vilket gör det väldigt meckigt och svårläst för er.

Nåväl. Här är jag i alla fall! Allt går bra, jag trivs fortfarande med jobbet och livet i övrigt, jag har ömsom väldigt mycket att göra och ömsom, som nu, tomt. Det är då jag passar på att göra allt jag inte hinner annars (tanka, tvätta bilen, träna…).

Och uppdatera er, så klart.

I söndags var vi på överlämningsceremoni på den svenska campen, en fin ceremoni med tal, lite tårar hos de som åker och en ganska härlig känsla, nu är det vår tur att ta över.Köket gjorde en all-time-high och serverade gudomligt god mat. Tur att jag varken hunnit med frukost eller lunch… ;) Jag passade även på att inkassera så många kramar jag kunde och prata lite med tjejerna, för är det något jag saknar just nu så är det kramar, vänskap, ja, sällskap och någon att prata massa, massa tok med helt enkelt.

Ute och springer ensam på morgonen, äter frukost ensam, äter lunch ensam, går och tränar ensam.

Att vara ensam tjej här borta tär lite på psyket.

Jag har varit ute på vift en del senaste dagarna också, jag har hunnit med en shoppingrunda som resulterade i ett par mysbrallor från Nike för 6 dollar på amerikanska campen, rena rama fyndet. En munkjacka hamnade också i korgen, tur det, för häromdagen varnade chefen att jag snart ska ut och åka i civila kläder om våra planer går i lås. Inventeringen av garderoben gav klen utdelning, ett par jeans och sen var det bara träningskläder, träningskläder, träningskläder och uniformspersedlar i vänstervarv.

Sen behöver jag hjälp att hålla tummarna. Kan ni vara så snälla och hålla tummarna för bra, gärna klart och dimfritt väder på lördag? Om det ordnar sig lovar jag visa fina bilder sen…

Nu: träna. Ikväll är det middag med ”några från jobbet”. Nån överste, ett par överstelöjtnanter och.. ;) Man omger sig med fint folk numera!

För övrigt kommer jag snart hem på leave. Bara så att ni vet. :)

KRAM!

Idag har jag varit ute på en liten resa. Det resulterade i 118 bilder. Några kommer här;
 

Fästningen.

Och sen några bilder från mitt jobb;

Trafikkaos? Njäe. Ganska lugnt faktiskt. :)
  

Den ena av mina arbetsplatser. (Den andra är det fotoförbud på så håll till godo!)

Givetvis - den vanliga backspegelsbilden!  

Nå. Det var idag det. :)
I morgon blir det kudde-anteckningsbok-extra bok-vatten-frukt i packningen, ska sitta på min rumpa hela dan. Segt.

Tur man kan börja dagen med löpning och avsluta på gymmet i alla fall. :)
Om man inte kan lura med sig nån på quiz och barhäng förstås.

Vem vet. En fredagskram eller två? Det skulle jag behöva...

När jag kom ner hit första gången hade jag en företrädare som hette Sara och som hade stenkoll på allt. Hon visste allt om jobbet, allt om campen, alla tips och trix och kunde visa mig allt jag behövde veta. Hon hade även sån koll på mig att hon kunde se när mitt hjärnkontor inte klarade av mer information och skickade mig i säng för att vila lite. Superbra, verkligen.

Den här gången har jag ingen företrädare. Ingen som vet allt om tjänsten. Det är en tjänst som inte funnits i den här formen tidigare. Så... Jag provar saker. Jag gör en massa fel och får ovett för det. Jag provar något nytt. Jag läser på. Jag går på massor av möten. Jag frågar, frågar, frågar. Skriver lappar. Försöker memorera koder, lösenord, tricks och bra-att-ha-kunskaper.
Inser plötsligt att en högt, högt uppsatt man från ett helt annat land gladerligen står och pekar ut en stad jag letar efter och bästa väg åt mig på en karta. Om man bara vågar fråga och om man behandlar honom med största respekt, "sir, yes sir" men ändå med lite humor. Jag lär mig så kopiöst stora mängder varje dag att det knappt går att förklara.

Men. Man blir trött av att lära. Man blir lite ledsen när man får hård kritik, även om det är välmenat, så att jag inte ska göra samma sak igen. Det är lite pinsamt att göra fel. Det är jobbigt att vara ny, ung och dessutom kvinna i en väldigt mansdominerad värld.
Det är inte direkt så att man är en i mängden. Bra ibland, dåligt ibland.

Men hela tiden lär jag mig, hela tiden växer jag in i rollen, det fixar sig det här. Och roligt är det!

Idag har jag till exempel sett en del av landet jag aldrig sett förrut och träffat en rad nya människor.

Igår sprang jag runt med en lista i handen, en lista med saker jag skulle hinna mellan olika möten.
På listan fanns det en salig blandning av toalettborstar, jätteviktiga säkerhetsdokument på avvägar, en kartong choklad, ett par nya byxor och resehandlingar. Arbetsdagen började kl 7.30 och slutade kl 22..

En vanlig dag på jobbet.

Nu har jag vilat en timme och ska kuta iväg igen, jag får ju själv se till att vila skallen nu när ingen Sara finns.
 Idag slutar jag dock lite tidigare och ska passa på att spendera kvällen på gymmet som är stort, fräscht och för det mesta nästan tomt. Det, Ipoden, schysst musik och kvällen är räddad.

Over and out!

Ååååh, jag önskar att jag kunde berätta om allt spännande som händer i mitt liv just nu men det går ju inte, typiskt!

Men jag kan säga att jag är på plats där jag ska bo (åtminstone ett par veckor, sen ska de måla om här..) och jag har visst internet på rummet. Sånt gillar vi!

Dock delar jag rum/plåtlåda med en fransk dam, vi har vissa.. språksvårigheter. Men än det går bra.
Min franska är obefintlig dessvärre.

Rummet är ungefär sju x två meter och har två sängar, två skåp, två nattduksbord och ett jääättestort bord som gör att jag inte kan öppna mitt skåp. Smart. :P Men men. Jag har bett vaktmästeriet om ett mindre, får se vad som händer. :)

Som tur är har min säng höga ben, vilket gör att man kan stuva in många saker under sängen. Tur det, för snart kommer godset från Sverige och då får jag vinterutrustning och sovsäckar och fem par kängor och.. Phu!

Har träffat min chef, har fått ett kontor, en dator, en bil, alla olika legitimationer jag behöver och börjat jobba. Verkar vara högt tempo, massor att göra och det verkar lovande, om man säger så. Massor att ta in bara!

Det har alla tänkbara möjligheter att bli bra. :)

Nu; bok och krypa ner i sängen. Mys.

...läsare varje dag och ändå nästan inga kommentarer. :/

Som ni säkert räknat ut vid det här laget är jag på plats nu.

Resan gick bra, det var lite strul med flyget men vi kom iväg tillslut.

Har inte hunnit göra så mycket av värde ännu, har inte heller fått komma på plats i mitt boende utan bor tillfälligt i en tjugofotscontainer längst bort från allt. :)

Har dock fått veta att alla papper är klara så jag borde vara inflyttningsklar i morgon bitti om allt går som det ska. Men det ska man tydligen inte räkna med... ;)

Min packning bör dyka upp sisodär framåt nästa vecka. Kanske...

Håhåjaja.

Vi hörs mer snart!

Idag är det jag som väcker tuppen. Känns åtminstone så, när klockan ringer kl 04.55 och ögonen känns alldelens sandiga. Vaknade dessutom med nacken i någon märklig ställning så den är lite stel nu, kan man säga.

Får kurera den med lite frukost kanske den blir glad igen. :)

Ja, idag blev det en överdos frisk luft tror jag. Trött som en tok blev jag. :)

Men vi hade i alla fall mysigt.

Pappa kom hem lagom tills det var dags att laga mat, så jag kunde med varm hand överlåta det till honom och fortsätta skriva på min inlämningsuppgift. :)

Sen fick jag skjuts hem och kvistade iväg på innebandyträning så nu är all observation till uppgiften klar, härligt.

Tyvärr är jag ju släkt med Alfons Åberg och "ska bara" innan jag får krypa ner i sängen.

Är väl bäst jag gör det då, för sängen med rena sängkläder och fluffigt täcke ser väldigt lockande ut.

Go' natt!