Ja, då har det lugnat ner sig lite igen, i mitt snurriga huvud råder det fortfarande fullskaligt kaos men i resten av livet är det stilla.

Helgen bjöd på något fler överraskningar än vad som var riktigt nödvändigt, från stilla filosoferande i kontorsvärmen och krångel för att fixa nytt spinningpass så fick jag en order och fick springa som en dåre för att hämta bilen och bara minuter senare lämnade vi campen för att köra in till stan med min chef och tolk och... Ja, det var rally in till sjukhuset där vi hade fyra skadade soldater.
Inte varje dag man vinkar ner amerikanska räddningshelikoptern, men det fick jag göra i helgen. Två gånger. Och utöver det även den tyska. Säkra helikopterplatta var kanske inte något jag räknat med att göra i helgen, men det gick det också.
Och på söndagen stod vi ute i blåsten på flygplatsen och vinkade av de två svårast skadade som flögs till sitt hemland innan vi åkte och hälsade på den tredje på sjukhuset.

Ja, vad ska man säga. Det var en tung helg.

Och sen var det bara att ladda om för en ny arbetsvecka och sen arbetsintervjun igår med allt vad det innebär för mina framtidsplaner, som nu måste stökas om ganska ordentligt, det krävs ett boende, en flytt och en hel del annat innan det är färdigt. Fast, det är ju ett kärt problem.

Jobbet är till att börja med ett tvåårigt vikariat, så visst funderar man på om det är värt att säga upp en fast tjänst för det här, men samtidigt, om man aldrig vågar, vinner man heller inget. Det är dags nu. Släppa taget.
Livet går vidare, även för små skitiga brevbärare.

Med handen på mobilens sändknapp ångrar jag mig plötsligt. Jag har fixat det här en månad nu. Det finns inget att säga, även om det är för dig jag vill berätta.
Jag klarar mig utan dig.
Tror jag.

I år är det mitt år. I år väljer jag det som är bäst för mig. I år väljer jag kärleken.

 

Lisa

10 mars 2010 12:53

LÅT BLI SÄND-KNAPPEN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Och du, frågar du mej så är det helt klart utan tvekan värt att säga upp den fasta tjänsten du har. Va tusan, nu har du juh sökt och sökt och sökt till den förbannade specialisten utan resultat, och här kommer en tjänst som förmodligen tar dej både högre och längre och ramlar ner i knäet på dej!!! Tur har man inte, tur förtjänar man, och du om någon har verkligen gjort dej förtjänt av att få en ny utmaning där all din ambition faktiskt kommer tillrätta!!!!

(och sen är jag såklart självisk också och tänker att fy fan va roligt vi ska ha ihop i huvudstaden. Jävlar va vi ska springa skiten ur oss i ursvik-extrem spåret!!:))

KOM HEM!!!!!! jag saknar dej!:)

http://kramasmera.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag fortsätter att leva livet på : http://www.linaleverlivet.nu, välkommen! ...

Nu har jag bestämt mig.   Från och med nu är denna blogg nedlagd och ligger bara kvar som minne.   Tack för 3,5 fina år, tack för alla kommentarer, tack för uppmuntran när livet varit jobbigt, tack för att ni gjorde mig upprörd nog att kliva ...

Ju mer jag tänker på det, ju mer övertygad blir jag att bloggen gjort sitt. Den går på grym tomgång.   - jag kan inte berätta något om mitt nya jobb (eller åtminstone väldigt lite)- hur kul är det för er att läsa om mina fyrtioelva svängar på c...

43 kvadratmeter bostad är fixad i stora staden från mitten av juni.   Åh! ...

Just nu är det väldigt många bollar i luften, hela tiden, på jobbet. Roligt! Drar strax iväg på planeringskonferens, ska bli spännande. Kanske jag får ännu mer att göra? :)I övrigt har jag huvudet fullt av snurr i vanlig ordning, vill gärna komma...