Det hela startade som en galen idé på ett möte i november. Klart vi ska baka ett pepparkakshus! Någon kom med den briljanta idén att göra en replika av ett mycket aktuellt torn och sen var diskussionen i full gång.
Hur får man tag i deg? Vi måste göra ritningar! Hur högt är det egentligen?

Det mesta gick att lösa. Degen skickade mamma med fältposten och vi kunde snart hämta ut 1,5 kilo pepparkaksdeg och tillhörande tips & trix kopierade ur Hemmets Journal ur postfacket på svenska campen. Så långt allt väl.
Vi skickade ut den gotländske majoren på uppdrag att mäta och han återkom med mått som han stegat upp under förvånat betraktande från närvarande vaktsoldater.
Vi arbetade även på bred front när det gällde bilder från platsen, klassisk und-inhämtning gjordes med airscanen och vi hade snart bilderna i vår hand.
Stora diskussioner följde angående vilken skala som skulle användas, men det blev till slut ett avgörande i mitt i baket och byggnaden är därför i skala så-stor-som-gick-att-få-in-på-plåten.
Är man inte så bra på de lokala språken här nere kan det vara problematiskt att försöka hitta florsocker och ättika på snabbköpet, men se, det löste sig, även om vi inte var säkra på att det verkligen var florsocker förrän vi smakat, ättikan avslöjade sig på doften.

Ritningar gjordes och klipptes ut i styvt papper. Kompletterande bilder googlades fram på nätet. Sen skred kommendören och korpralen till verket. Det kavlades, skars, skrattades, gräddades, fotograferades, skrattades lite till, smygsmakades av degen och till slut kunde vi konstatera att alla bitar var i någorlunda skick.
Limningen gjorde med amerikanskt superlim, vilket fick till följd att vi båda två vinglade hem, för ångorna från limmet var inte att leka med.

Kristyr blandades efter tipsen i Hemmets Journal och vi insåg tacksamt att kristyr är bra att täcka skavanker med. Några lager kristyr på halvsneda limningar så ser det inte allt för hemskt ut.

Luciaglitter som taggtråd, lite bomull och väldigt mycket pudrat florsocker, så var Operation Pepparkaka slutförd. Och på bilderna ser ni resultatet:
Gazimestan i snöstorm!

Glad Lucia på er!

Kommendören klurar på ritningarna

Mmm.. Deg...

Fram och baksida och en i reserv...
 

Korpralen skär ut bitar...

Bitarna på plats..
  

Glitter som taggtråd

Gazimestan i snöstorm!

Vi vill särskilt tacka världens bästa mamma som fixat deg och tips och kommit med goda råd! TACK!

 

Syster L

14 december 2009 06:05

Å vilket fint pepparkakstorn!!! Bra jobbat!!! Hoppas allt är bra för övrigt. Kram Lena

 

storasyster

14 december 2009 22:45

Får man gå kursen å lära sig göra sådana fina?snart syns vi;)JIPPI!!!kramis

 

Nicole

21 december 2009 23:05

GÖTT Å SE!:D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag fortsätter att leva livet på : http://www.linaleverlivet.nu, välkommen! ...

Nu har jag bestämt mig.   Från och med nu är denna blogg nedlagd och ligger bara kvar som minne.   Tack för 3,5 fina år, tack för alla kommentarer, tack för uppmuntran när livet varit jobbigt, tack för att ni gjorde mig upprörd nog att kliva ...

Ju mer jag tänker på det, ju mer övertygad blir jag att bloggen gjort sitt. Den går på grym tomgång.   - jag kan inte berätta något om mitt nya jobb (eller åtminstone väldigt lite)- hur kul är det för er att läsa om mina fyrtioelva svängar på c...

43 kvadratmeter bostad är fixad i stora staden från mitten av juni.   Åh! ...

Just nu är det väldigt många bollar i luften, hela tiden, på jobbet. Roligt! Drar strax iväg på planeringskonferens, ska bli spännande. Kanske jag får ännu mer att göra? :)I övrigt har jag huvudet fullt av snurr i vanlig ordning, vill gärna komma...