...nu då? Har jag hållit er på halster tillräckligt länge?

Okej då!
Så jag stod där i skogen och lyssnade av mitt mobilsvar och det var en kvinna som pratat in ett meddelande om att jag skulle ringa, och det gällde en utlandstjänst som jag sökt. (Jag sökte den på söndagen och det här var på onsdagen, snabba ryck!) Jag sprang till kapten och erkände att jag lyssnat av mobilsvaret i smyg, och bad om tillåtelse att ringa ett samtal senare på kvällen, vilket jag fick.

Så på vägen hem till tältet från fältarbetsbaracken, bärandes på stridspackning, AK4 och pansarskott - då ringde jag. Och kvinnan svarade trots att det var långt efter kontorstid. Det blev en intervju per telefon, angående en tjänst i Kosovo, en vakans som jag sökt. Jättespännande! Sen var det bara att vänta...

På torsdagen rev vi hela förläggningen, packade allt och drog iväg för att skjuta pansarskott för första gången. Det var svååårt, men kul! Jag hade ju skjutit ett par skott förrut så jag visste ungefär hur det var, men det här var på betydligt längre avstånd, så det var lite knepigare. Men kul, trots att det var kaaaaallt!
Efter skjutningen och maten (pannkaka!) drog vi hem till förrådet och vårdade all materiel och alla pryttlar vi använt. Det tog ett braaaa tag. Tälten var blöta och skitiga och kamonäten lika så. Hm.

SÅÅÅ skönt att få komma in på logementet och duscha.. Åh! Vi sov som stenar hela gänget...

På fredagen vårdade vi AK4 hela förmiddagen, sen hade jag permis från klockan 11.30 - sprang till logementet, packade, sprang till tåget och åkte hem. Väl hemma hade jag 47 minuter på mig att få ihop hemvärnsutrustningen, sen fick jag hämtning och åkte på KFÖ. Stressigt!

Fredag eftermiddag gick åt till att köra terrängbil, jag som var så pigg efter fältveckan (inte!). Men mp3-spelaren i ena örat, sjunga högt, prata i mobilen (i headset så klart) och dricka päronfestis, så tog vi oss ner i alla fall. Lite segt att köra själv dock, mörkt och snö hela vägen.

Kvällen spenderades också i olika terrängbilar, vi fick åka iväg och hämta flera bilar, vi fick bogsera, vi körde lite vilse, vi tappade bort varandra och vi hade tråkiga bilar som inte vill starta. Men strax före midnatt hittade jag äntligen på min kära hvpluton och kunde krypa till kojs i sovsäcken på ett hårt liggunderlag i en korridor.. ;)

Lördag morgon bjöd på olika bud - köra bil/strida/köra biiil/strida...? Plutonschefen hade sista ordet, så vips var jag tilldelad en stridsställning i skogen. Hej hå, hej hå. Vi började vänta kl 7.10, utan frukost i magen. Hm. Efter en stund fick vi ut frukost till eldställningarna (pyttipanna?!!) och det kastade vi i oss eftersom vi trodde att snart så kommer FI...

Efter LÅÅÅNG väntan (nästan tre timmar..) kom äntligen FI och det blev fullt sjå där i skogen. Vi brassade några eldstötar innan vi flydde till våra egentliga eldställningar. Hoho! Vi var EN pluton mot ett helt kompani, men vi fick mycket beröm från blågul eftersom vi höll dem i schack så pass länge trots allt. Lurigaste manövern FI bjöd på var att de inte framryckte BREVID huset vi spanade på utan de dök upp UNDER huset! Whaaat?! Det var inte jag beredd på i alla fall. :) Luriga beväringar!

På kvällen fick vi ta och genomsöka ett skogsområde för att förbereda för ett stridsfordon90kompani som skulle sätta upp förläggning där. Det var... spännande! Mörkt och kallt, stjärnklart och plötsligt mullrar det in en massa stridsfordon 90 och SISU's. Whoho! Var bara att sitta väääldigt stilla och lysa med ficklampan bakåt så att de såg vart vi var.. Var inte så sugen på att hamna under ett sånt fordon.. Svårt att förklara för kapten på måndagen ;)

Sov gjorde vi i kvarter, ett kompani i en lokal som var stor nog för två plutoner ungefär. Hm! När jag kom fanns det inte längre någon plats utan vi fick söka oss ut till ett tvättrum och sova under ett tvättställ där... Men vi trivdes, jag hade ju till skillnad från grabbarna i gruppen sovsäck så jag kröp ner i den och sov så gott så (förrutom att herr P snarkade mig i örat så jag fick dra på mig hörselkåporna! ;) ).
På söndagen var det "the grande finale" då vi intog SIB-anläggningen. Först fick vi vänta, och vänta och vänta lite till, sen fick vi smyga genom skogen en lång stund innan vi kom fram och efter det var det fullt ös. Vi hade tokroligt! Jag fick vara med på allt, ta och genomsöka byggnader, skjuta och springa som en dåre mellan kåkarna. KUL!!!
Vi fick så mycket beröm, vi slickade i oss allt vi fick så klart!

På kvällen skulle vi rulla hem med terrängbilarna igen, segt att köra själv framförde vi till plutonschefen, som direkt skickade ut två soldater, ur den varma gosiga bussen, att hålla oss vakna! Tack för det, och tack Tobbe för sällskapet! Jag hade somnat i höjd med grindarna utan dig.

Vi kom hem till garaget kl. 18.30, in med vapnet, in i bilen, kl 19 var jag hemma, kl 19.50 kom taxin och hämtade mig och kl 20.10 satt jag på tåget på väg tillbaka till Kasern! Då hade jag hunnit packa om och duscha... :)

Nu har jag "bara" v. 46 kvar att berätta om, strid i bebyggelseveckan.
Och hur det gick med utlandstjänsten också förstås. Men nu måste jag umgås med mina syskonbarn, så det får bli en annan dag. Eller ikväll kanske...
KRAM!