Somnade innan klockan 21.30 igår. Igen.
Heelt slut.
Vaknade klockan sex, pigg som en mört. Härligt!

Verkar bli en fin morgon, så jag ska dra på mig löparskorna och dra iväg en sväng.

Sen väntar världens roligaste lördagsnöje - INTE. Ska till tandläkaren...

Man måste det innan man åker ut igen, så det är bara att pallra sig dit.
Men jag vet ju att det är världens snällaste sköterska som kommer att ta hand om mig, så jag är inte speciellt orolig. :)

Sen blir det en snabb shoppingrunda på vägen hem och en del packande. Ska godsa allt jag inte ska ha på flyget i veckan och det lär ju bli en del, vet ännu inte hur mycket vikt jag får bära med mig så det är bäst att godsa så mycket som möjligt.

Och sen måste jag baka, för jag får förhoppningsvis fikagäst på eftermiddagen. :)

Näe, upp ur sängen och ut och kuta var det ja.

Kram!

Jag bloggar väl rosa i oktober då, för att stödja rosa bandet. :)

 Jag hade laddat för en dålig dag.
Men den blev sämre än väntat, fast ändå hade jag något slags flyt där i mitten...

Började dagen med pump. Nytt program, tokjobbigt. Armhävningar och upp och ner och upp...
Annorlunda, djupare utfall som fick min fot att säga nejnejnej. Fick improvisera.
Men kul hade jag. :)

Tittade in på postkontoret och lirkade fram mina papper som sagt. Tror kollegorna där var väldigt glada att mina papper äntligen kom så de slipper ha mig grävandes i sina högar nu.
"Den här högen då?" "Neej, det är 33." "Den där då?" *gräva, gräva*
De drog en kollektiv lättad suck när jag jublade i morse. :)

Gasade hem, läste papper, ringde samtal, insåg att klockan var väldigt mycket, kastade mig i duschen och ungefär då, när jag inte hade någon tid över huvudtaget, då ringde min snälla mamma som i princip fick höra "aaaaah, jag hiiinneeer iiinteee". Eller nåt i den stilen.

Kastade mig på cykeln och drog iväg till jobbet. På vägen hände det dock en grej som jag först inte reflekterade över, som jag senare feltolkade och som jag nu är lite fundersam över.
Jo, jag mötte nämligen en tjej på cykel. Tittade inte direkt utan hade allt fokus på att ta mig till jobbet i tid. Hann väl se halvlångt brunt hår, en väldigt snygg kappa och.. Ja, inte så mycket mer.
Vi passerar varandra utan problem och efter det hojtar hon något. Högt. Ganska argt.
Efter som det var mitt i stan och rätt mycket folk tänkte jag inte så mycket på det.
Kom till jobbet på slaget nio, slängde in min ledighetsansökan och stack iväg ut på företagssväng.
Fick ett sms från en vän, som uppenbarligen har för lite att göra på sitt jobb (eller...?) och därför läser en blogg som jag slutat läsa för länge sedan. I bloggen stod det att skribenten mött mig på vägen till jobbet.
Och eftersom hon har all rätt och anledning att vara arg på mig, tro mig, all anledning, så kopplade jag direkt.
Det måste vara henne jag mötte. Måste vara hon som hojtade. Gulp. 
Och jag bara pinnade iväg. Som en fegis. Bra jobbat.
Så jag läste också. Kände mig som ett pucko. Försökte släta över på ett sånt där märkligt sätt som bara jag kan komma på. Det var väl inte helt lyckat. Kan man säga. Det var nämligen inte hon som hojtat. Det var inte där hon sett mig.
Nähä. Men hon lät i alla fall inte så väldigt arg. Som tur var.
Så nu undrar jag bara vem det var som hojtade. Vad hon ville. Och var hon köpt kappan...

Nå väl. Efter denna något traumatiska nästan nära-döden-upplevelse så här i efterhand så fortsatte jag jobba.

Klarade företagssvängen utan större katastrofer (hann även prata med min mamma i lite mer sansat tempo) och sen in, hämta mer post och galna mängder reklam och sen ut igen.
Rödorangea höghus väntade. Kommer fram och inser att alla bommar är låsta så det går inte att köra fram till husen. Släpa allt från bommen och in? I don't think so. Jag jobbar inte så. Punkt.
Så det fick bli lite åka på cykelbanan. Som det är tak på. Kryssa mellan stolpar och arga pensionärer och le, le, le och se puckad ut (inte så svårt, jag är ju egentligen blondin! :P)
Klev rakt in i ett stort gräl, om hissen, i en trappuppgång mellan tre personer och en uppsättning ambulansförare med tillhörande bår och i anslutning till den en väldigt full farbror med blod på.
Orkade inte stå där och lyssna speciellt länge utan dirigerade ganska snabbt ut ambulansförare + bår + farbror och hystade sedan in folket med packning och allt i hissen och åkte. Lyssnade med ett halvt öra och nickade och log och sa ja på rätt ställen när de pratade i hissen. :P
Hann nästan köra klart allt så kom bollsparkande föredetta grannen och hjälpte mig. Han och lilla S fick ta två kåkar och jag fick köra klart resten och sen åka in, hämta säckar, byta nycklar, kasta mig ut, tömma lådor, åka kors&tvärs, in, lasta ur allt, fixa med alla tömningssäckar, lasta vagnar och sen ääääntligen äta lunch.
Då var klockan 16.45 Jag slutade kl 17 egentligen.. Hm.

Cyklade hem utan missöden, men insåg i backen från sjukhuset att min energinivå inte tillät någon spinning idag. Inte en chans. Så det fick bli en lugn kväll och läggning med pensionärsvarning idag igen och spinning innan jobbet i morgon. I morgon jobbar jag kväll, igen.
Men vet ni? Det är helt okej. Det är bara EN dag kvar!

Så nu är det jäääkligt nära!
En liten skitig brevbärare blir snart en liten skitig stabsass. :)

Utan grad men med en rätt schysst lön... Så kan det gå.
Moahaha.
Jag ska bara överleva en dag till on the highway to hell så är jag där.

Varit på mitt första seminarium via webben idag.

Lite läskigt så där! Rigga webkamera och prata och grejja...

Huuu!

Men det löste sig.

En i Finland, en i Uppsala, två i Umeå och... Ja, det var coolt. :D

Och nu, mina kära vänner är det bara:

2..!

Aww, jag är äääntligen klar med alla tre uppgifter till skolan.

Phuu! Var ju sista inlämningsdag idag, så det var..*harkel*.. på tiden!

Dagens märkligaste inträffade för övrigt på lunchen idag;

- öppnar frysen på jobbet för att ta ut min matlåda som jag vet att jag la där förra veckan

- rotar runt
- rotar runt lite till

- inser att den är borta

- svär

- äter ett päron

- går hungrig till jag kommer hem strax efter kl 14.

Nån har alltså ätit upp min matlåda.
Vem gör något sånt, kan man undra.. :/

Jag tror jag ska fira att jag är klar med mina uppgifter med att sova i riktigt god tid ikväll eftersom jag börjar kl 6 i morgon igen... Gäsp.

Världens längsta dag är över. Phuu.

Fullt ös hela dagen, från morgonens promenad ner till stans andra postkontor och försöka lirka fram mina inryckningspapper som foooortfarande inte kommit, gah, promenerade vidare till jobbet, körde företagssväng, in, körde bäring, in, lunch, riktlinjer inför i morgon, ut på tömningssväng, in, promenad ner till gymmet, tid hos PT:n (vilket var underhållande på ett sätt jag inte riktigt räknat med, men kul var det) och lite teknikträning.  

Upp och gymma lite till själv, ner på föreläsning om träning i 1 timme och 45 minuter, sen hem på väldigt skakiga ben...

Så nu ska jag kasta mig i duschen och sen raka vägen i säng. Galet trött i hela kroppen.

Men en dag avklarad. Det betyder:

4 kvar.

Yey!

Idag kom min yngsta systerdotter på besök. Det var inplanerat pysseldag och pyssel blev det.

Massa pyssel.

Det visade sig nämligen, föga förvånande för en del, att jag äger ungefär sju miljoner pärlor.

Som jag i princip glömt att jag hade. Det blev en väldig massa pärlor när man tog fram allihopa samtidigt.

Ett bord fullt. :)

Så vi har gjort armband, jag har äntligen provat att göra makraméarmband som jag längtat efter att ha tid med hela sommaren, skooj.

Vi har även varit på stan, lämnat böcker på biblioteket, ätit på gyllene måsen, shoppat armévänliga örhängen åt mig på Glitter, köpt skruvmejslar på Clas Ohlson, varit på Apoteket.. Phu.

Nu har jag levererat den lilla damen och fick då med mig gudbarnet på återvägen och lämnade henne på Söder.

Jag har redan börjat praktisera det här med att vara privatchaufför som ni hör. :)

Veckan är rätt späckad. Jobbar kväll tre av fem och jobbar som arbetsledare de övriga två.

Då kan i princip vad som helst hända, det vet man ju.

Ska även hinna träff med PT, föreläsningar, ett inlämningsarbete, studera en idrottsträning (?!) och mer grejja här hemma...

Nu; läsa in mig på behavioristisk, kognitiv och kognitiv-social teori.

Eh, ja. Hm.

Så här stod det i min morgontidning i morse;

"Tvillingarna (21 maj - 20 juni)
Hem och familj fortsätter att ha högsta prioritet.
Gör lite snyggt på hemmaplan. Du ska ju bo där."

Nu förstår jag inte. Hur menar dom nu?

(Okej då, den där bilden är från gårdagens inventering/städning av städskåpet.)  

Mjo, städning är på sin plats. Har ägnat förmiddagen åt plugg och uppsatsskrivning, nu blir det städning resten av dagen. Göra klart städskåpet, hallgarderoben, putsa om ett fönster som är mer än lovligt randigt, städa klädgarderoben, städa undan grejjer som ligger under sängen.

JAA va kul.

Tur jag köpte daypass på Spotify igår kväll så jag kan lyssna på bra musik under tiden.

Itchy Daze, så klart. :)