...som en elvisp. Galet.
Så har jag avverkat mina fyra arbetsdagar och ser fram emot tre dagar ledigt innan den stora anstormningen, påsk.
I morgon ska jag till Kiruna med buss för att hamstra lite på Coop och se mig omkring. Kameran följer med, och om ni har tur kanske ni får ta del av bilderna snart.. ;)

Annars händer det inte så mycket, jag jobbar, tränar, läser, läser, läser, lagar mat, jobbar lite till, funderar på vad jag ska bli när jag blir stor, tränar lite mer och sover.

Hinner tänka mycket med iPoden som sällskap under tiden som jag jobbar, idag var det Lars Winnerbäck som stod för musiken.
På programmet idag stod bland annat storstädning av bastun (iförd storstövlar) och en del stugor, hann med eftermiddagsstäd i vandrarhemsdelen och måndagsmöte också. Mitt i allt fick jag hoppa in i min gamla vanliga yrkesroll, jagade fatt på dagens postskörd och fick en otroligt välbekant blå låda i famnen... ;)

Har jag tur så får jag besök om ett par veckor, av någon som kan de här trakterna betydligt bättre än mig. Hm. Men men.
Jag håller tummarna att dagarna räcker till ett besök hos mig mellan alla backar som ska utforskas.

Nu ska jag pallra mig i säng. Tänkte försöka hinna lite skidåkning innan jag drar till Kiruna. Provköra det backiga MEN betydligt rakare elljusspåret i morgon. Inga förädiska kurvor, bara fina, långa, raka nedförslöpor och bra spår... :)

Kram så länge!

Jag passar på att uppdatera då vår dator som omväxling verkar vara ganska snabb... Den är inte det så ofta, nämligen.

Idag har jag jobbat, var en väldigt lugn dag, jag hade stugorna idag. Ett helt gäng försvarsmaktsanställda som varit här och flugit helikopter under veckan och idag reste de hem. Och vad säger man, det är ett gäng som vet hur man städar... Det var en fröjd att kolla deras stugor.
Städvisitation på min ära. :) De fick klart godkänt.
Jag rappade av alla sju stugorna före lunch och fixade sen med tvätten tills det var dags att gå hem.

Solen sken och jag också, om man säger så.

Nu sitter jag och inväntar min lax som ligger i ugnen, mmmm. Ikväll ryktas det om styrdans i Storstugan, vi får väl se hur det blir. Jag ska upp och jobba kl 6.30 i morgon bitti så det får inte bli så jättesent.

Har läst ut ytterligare en bok, min fjärde så här långt. Jag som tyckte jag tog till i överkant när jag släpade med mig tio pocketböcker. Hmmm.
Tur det finns några att låna i tv-rummet också.
TV ja, någon sån har vi inte. Eller jo, vi har en, men man får bara in ryska och kinesiska kanaler på den. Mycket förvirrande. Vi inväntar hjälp från något proffs som ska styra parabolen rätt.

OnOff hörde av sig och berättade att min dator förmodligen blir klar runt den 19:e i stället för den 1:a, som de först lovat. Tyvärr förtäljer icke historien hurvida de tar det på garanti eller om jag ska betala. Nåväl, de hör väl av sig igen i så fall. Jag kan gärna vänta, om de bara fixar den gratis. ;)

Nä, äta och läsa senaste morgontidningen kanske. Jag hänger med i vad som händer där hemma, så ni kan vara lugna. :)

Over and out!

Jodå, jag lever. Jag hade bara en tillfällig dipp igår, men nu är jag på banan igen. Mysmiddag i det gemensamma köket, sämre kan man ha det.

I tisdags var jag som sagt ut och provade skidorna och kunde konstatera att de var bakhala som bara den, spåret obefintligt och dessutom bestod bansträckningen av fyra kilometer mycket brant uppförsbacke för att sen övergå i sex kilometer halsbrytande nedförsbacke.
Ni som känner mig vet vad jag gillar sånt. Det finns så att säga en anledning till att jag inte åker slalom...

Jag hatar nedförsbackar. Absolut värsta jag vet. Andra kastar sig förtjust ut och njuter av fartvinden, jag plogar, plogar och plogar...
Och till min fars stora förskräckelse så händer det även att jag tar mig ner utan skidor på fötterna, dvs går.
Jag vurpade fem gånger på vägen men jag kom ner levande. Tack och lov.

Dock kan man säga att suget att ge mig ut på samma sträcka igen är ganska litet, för att inte säga obefintligt.

Har konsulterat pappa angående det bakhala och vi kunde konstatera att det förmodligen inte är skidorna utan mig det är "fel" på. Jag är nämligen ungefär 15 kg lättare än när jag köpte skidorna så jag trycker helt enkelt inte ner spannet tillräckligt längre. Jag får byta teknik och jobba kraft i stället för tyngd så ska det lösa sig.
Nästa sväng blir på lite plattare mark. Läs; på träsket. Där är det åtminstone plant...

Annars har det inte hänt så mycket här, jag har läst tre böcker, löst Suduko i morgontidningen jag får eftersänd, klurat på vad jag vill bli när jag blir stor, fotograferat, planerat en resa till Kiruna nästa vecka, tränat i det gym vi har i källaren (ack, så lämpligt!) och därmed skaffat mig grav träningsvärk i så väl lår som överarmar. Härligt.
Har hunnit med att promenera en del också och se mig omkring.

Nu blir det ryggläge med en ny bok i brist på TV (parabolen ger oss bara ryska kanaler pga felinställning). I morgon och fyra dagar framåt blir det jobb igen, faktiskt ser jag fram emot det. På lördag eller söndag trillar även mannen jag pratade tåg med på just tåget hit in om allt vill sig väl. Ska bli kul att höra om deras äventyr.

Kram så länge.

..sjuk hemlängtan just nu.

Bara så att ni vet. Jag jobbar på att vända det, men det tar tid.
Så förlåt, att jag inte uppdaterar och att jag inte visar fina bilder.
Jag ska. Snart.

Min första lediga dag har följande förutsättningar;

- sovmorgon (check, sov till kl 9!)

- två minusgrader

- solsken

- lite dis

Så nu ska jag bara svänga ihop något ätbart och sen dra ut på skidorna.

Ska bli SÅÅ roligt!! :D

Återkommer med rapport, och kanske bilder, om jag får datorn att samarbeta... :)

...än beräknat. Förlåt!

Dagarna på Väddö flög förbi väldigt snabbt. Först mötte jag Lisa och Maria på Arlanda, åt god frukost och tog sedan bussen med en massa välbekanta människor till Väddö.
Väl där fick man kramas, kramas, kramas med alla man saknat, sedan var det lunch, samling i filmsalen, gruppsamtal och hopp-och-lek innan middagen.
Vi boade in oss i ett rum, jag och Stina i vanlig ordning, skönt.
Hann även med en promenad på skjutfältet, ut mot havet där det blåste svinkallt.

Middagen var god, dock fick jag som vanligt ge bort förrätten (toast skagen) men njöt i stora drag av resten av maten.
Sedan bar det av till "Hotellet", en gravt förskönande omnämning på ett mycket risigt ställe där mässen andades gammalt nedlagt ålderdomshem och fasaden flagnade som aldrig förr.
Nåväl. Social hann man vara i alla fall, innan det bar iväg "hem" till baracken igen. En del äventyr på vägen, några favoriter i repris och mycket, mycket skratt förgyllde kvällen.

På fredagen var det inte så mycket som hände mer än morgonpromenad med Stina, varför bryta ett bra mönster, sedan frukost, tvättbyte, packa, fika, titta på bildspel, få minnesbok, lunch och sedan tack och hej. Jag satte mig på bussen in till stan, hann med ett varv på H&M och Lagerhaus innan Lisa sprungit klart och befann sig i stan.
Vi spenderade sedan en effektiv och intensiv eftermiddag tillsammans, åt sallad på Kungshallen och tacklade den regnblandade snön så graciöst som möjligt. (Vi såg ut som två dränkta katter..)

När hon sedan dykt iväg igen gjorde jag en snabb shoppingrunda och satte mig sedan på tåget hem.
Kom hem, trött som en tok och dök i säng så fort jag kunde.

Igår stack jag till mor&far och lämnade Skolådan, tog tåget till stan och åt en fin lunch med storasyster. Fick låna deras Skolåda och for hem, packade, städade, tvättade, duschade, stressade som en dåre och for sen till Söder med Skolåda nr2, lastade ur all packning och fick hjälp till stationen. TACK!
Nattåget var i det närmaste fullt, jag fick först en egen kupé men efter en stund dök det in tre mycket överförfriskade herrar som lyckligtvis skulle av efter en halvtimme. Då kom en betydligt nyktrare och betydligt mer begriplig herre (trots att han var skåning) och gjorde mig sällskap en timme. Han hade några år bakom sig inom järnvägen och det var en intressant timme..!
Efter det kom en rolig tysk som hade slafen under mig, vi bäddade i ordning under ganska knagglig engelsk konversation och mycket fniss, det sista vi gjorde var att slå vad hurvida det skulle dyka upp fler passagerare till kupén. Kunde i morse konstatera att vi faktiskt haft kupén för oss själva. Skönt då vi båda hade mycket packning. Jag sov bort större delen av resan, som tur var då den tog 15 timmar..

Trots tidsomställningen i natt var vi bara 20 minuter sena, jag blev mött vid tåget och fick hjälp att frakta packningen till mitt nya boende, en röd länga strax brevid tågstationen, två kilometer från mitt jobb. 
Väl på jobbet hamnade jag i hetluften direkt, på med arbetsbrallor och sätta fart. Det var en intensiv men otroligt rolig eftermiddag.
Efter jobbet traskade jag hem, packade upp allt, gick för att handla men insåg att affären precis stängt, tillbaka till jobbet för att köpa det nödvändigaste och sen hem och laga kvällsmat.

Nu är jag så trött att jag snart somnar ståendes, så det är väl bäst att jag pallrar mig i säng om jag ska orka jobba kl 6.30 i morgon... ;)

Godnatt!